Skip to main content

Analytisk testament - 11 1/2 år med premiepensionssystemet och PPM

Premiepensionsmyndigheten (PPM) har funnits i drygt 11 år. Den 1 januari 2010 kommer verksamheten att ingå som en del av Pensionsmyndighetens verksamhet.

Del 1 – Premiepensionssystemet
Stor spridning i premiepension
För de som gick i pension 2006 utgör premiepensionen endast 0,9 procent av den totala allmänna pensionen. Enligt våra beräkningar kommer premiepensionens andel dock att öka till omkring 10 till 40 procent när systemet är fullt infasat. För en individ som har ett 40-årigt arbetsliv framför sig och som investerar sitt premiepensionskapital i en medelriskportfölj kan premiepensionen vid pensioneringstillfället förväntas bli cirka 3 500 kronor per månad. Det motsvarar cirka en femtedel av den allmänna ålderspensionen. Beroende på vilken avkastning som pensionsspararen faktiskt lyckas få i portföljen kan pensionsutfallet hamna någonstans mellan 1 700 och 6 000 kronor i månaden. Det är således uppenbart att osäkerheten om det framtida pensionsutfallet är stor. En fråga för framtiden är om dessa skillnader kan komma att göra att premiepensionssystemet frågasätts. Det kan därför finnas anledning att noga följa frågan.

Framtida börskrascher och stora flöden År 2025 beräknas marknadsvärdet på pensionsspararnas pensionskonton att uppgå till i genomsnitt 200 000 kronor. En nedgång på kapitalmarknaden av samma omfattning som vi hade under 2008, då PPM-fonderna föll med i genomsnitt 34,5 procent, skulle medföra att pensionskapitalet skulle minska med i genomsnitt 74 000 kronor. En sådan stor och i princip omedelbar effekt på premiepensionen
skulle kunna bli mycket kännbar för många pensionärer. I slutändan kan en sådan situation komma att utlösa krav på kompensation. Det kan därför finnas anledning att särskilt fundera kring dessa frågor, t.ex. när det gäller informationsstrategi. Allteftersom kapitalet växer i systemet ökar också kapitalströmmarna in och ut ur fonderna genom de fondbyten som beställs av fondspararna. Kraven på daglig likviditet i kombination med den ökade omsättningen kan på sikt bli problematiskt för vissa fonder att hantera.

Del 2 – PPM:s mål och vägar att nå målen
PPM:s mål för administrationen av premiepensionssystemet fastställs i regeringens årliga regleringsbrev. PPM har omsatt regeringens mål för verksamheten till en vision och en verksamhetsidé:

Vision: ”Pensionsspararna ska ha bästa möjliga premiepension”
Verksamhetsidé: ”PPM ska ge pensionsspararna förutsättningar för en bättre premiepension. Det gör vi genom att ge dem stöd i sitt sparande och genom att driva premiepensionssystemet effektivt.”

För att uppfylla denna vision och verksamhetsidé bör ambitionen vara att vägleda pensionsspararna mot en portfölj som på objektiva grunder kan förväntas generera bästa möjliga riskjusterad avkastning. Mer konkret innebär detta att myndigheten ska ge pensionsspararna allsidig och objektiv information som gör det möjligt för spararna att utforma sina portföljer i enlighet med finansiell teori. Myndighetens
möjligheter att påverka pensionsspararna i denna riktning kan sägas bestå av tre områden:

• Tydliggöra diversifieringens betydelse för ett långsiktigt pensionssparande.
• Tydliggöra låga kostnaders betydelse för ett långsiktigt pensionssparande.
• Ha en effektiv administration av Premiepensionssystemet.

Diversifierat utbud
Det finns för närvarande omkring 770 fonder registrerade i premiepensionssystemet. Även om det finns vissa skevheter i utbudet är det inget som tyder på betydande ”luckor”, dvs. att delar av kapitalmarknaden helt saknar representation genom de fonder som ingår i systemet. Utbudet består dock till övervägande del av aktivt förvaltade fonder. Även andelen svenska fonder är hög i relation till Sveriges andel i ett globalt index.

Endast en mindre del utgörs av passivt förvaltade fonder, s.k. indexfonder. En möjlig orsak till detta är PPM:s rabattmodell. Eftersom konkurrensen bland indexfonder är stor har det lett till en betydande prispress bland indexfonderna, varför det är troligt att indexförvaltarna inte anser sig kunna eller behöva lämna ytterligare rabatter. Åtgärder som kan öka utbudet av billiga indexnära alternativ skulle sannolikt öka pensionsspararnas möjlighet att uppnå god riskspridning till låg kostnad.

Val och vägledning
De senaste åren har de pensionssparare som haft högst omsättning i sina portföljer också varit de som haft högst avkastning. Men det finns också exempel som visar på motsatsen om man tittar på andra tidsperioder. Vi behöver därför fördjupade studier för att kunna dra några säkra slutsatser om hur det förhåller sig i premiepensionssystemet och vad det innebär för såväl systemet som för enskilda pensionssparare.